Zum Hauptinhalt
Start
Wörterbuch
сруби́ть

сруби́ть

Verb
C1

Deutsch

fällen; abhauen

Eigenschaften

Aspekt

Perfektiv

Konjugationsklasse

i

Reflexiv

Nein

aspect_partner

срубать

Konjugation

Futur

SingularPlural

1. Person

срублю́сру́бим

2. Person

сру́бишьсру́бите

3. Person

сру́битсру́бят

Vergangenheit

MaskulinumFemininumNeutrumPlural
сруби́лсруби́ласруби́лосруби́ли

Imperativ

SingularPlural
сруби́сруби́те

Partizipien

Aktiv

PräsensVergangenheit
сруби́вший

Passiv

PräsensVergangenheit
сру́бленный

Adverbial

PräsensVergangenheit
сруби́вши, сруби́в
Weitere Nachschlagewerke:dict.ccLeoBetonungenOpenRussian