Zum Hauptinhalt
Start
›
Wörterbuch
›
спе́шить

спе́шить

Verb
B1

Deutsch

sich beeilen; es eilig haben

Eigenschaften

Aspekt

Perfektiv

Reflexiv

Nein

aspect_partner

спе́шивать

Konjugation

Präsens

SingularPlural

1. Person

спешу́спеши́м

2. Person

спеши́шьспеши́те

3. Person

спеши́тспеша́т

Futur

SingularPlural

1. Person

спе́шуспе́шим

2. Person

спе́шишьспе́шите

3. Person

спе́шитспе́шат

Vergangenheit

MaskulinumFemininumNeutrumPlural
спе́шилспе́шиласпе́шилоспе́шили

Imperativ

SingularPlural
спешьспе́шьте

Partizipien

Aktiv

PräsensVergangenheit
—спе́шивший

Passiv

PräsensVergangenheit
—спе́шенный

Adverbial

PräsensVergangenheit
—спе́шивши, спе́шив
Weitere Nachschlagewerke:dict.ccLeoBetonungenOpenRussian
спе́шить – sich beeilen; es eilig haben