Zum Hauptinhalt
Start
Wörterbuch
разреши́ть

разреши́ть

Verb
B1

Deutsch

erlauben; lösen

Eigenschaften

Aspekt

Perfektiv

Reflexiv

Nein

aspect_partner

разреша́ть

Konjugation

Futur

SingularPlural

1. Person

разрешу́разреши́м

2. Person

разреши́шьразреши́те

3. Person

разреши́тразреша́т

Vergangenheit

MaskulinumFemininumNeutrumPlural
разреши́лразреши́ларазреши́лоразреши́ли

Imperativ

SingularPlural
разреши́разреши́те

Partizipien

Aktiv

PräsensVergangenheit
разреши́вший

Passiv

PräsensVergangenheit
разрешённый

Adverbial

PräsensVergangenheit
разреши́в, разреши́вши
Weitere Nachschlagewerke:dict.ccLeoBetonungenOpenRussian