Zum Hauptinhalt
Start
Wörterbuch
проколо́ть

проколо́ть

Verb
C1

Deutsch

durchstechen; durchbohren

Eigenschaften

Aspekt

Perfektiv

Konjugationsklasse

e

Reflexiv

Nein

aspect_partner

прокалывать

Konjugation

Futur

SingularPlural

1. Person

проколю́проко́лем

2. Person

проко́лешьпроко́лете

3. Person

проко́летпроко́лют

Vergangenheit

MaskulinumFemininumNeutrumPlural
проколо́лпроколо́лапроколо́лопроколо́ли

Imperativ

SingularPlural
проколи́проколи́те

Partizipien

Aktiv

PräsensVergangenheit
проколо́вший

Passiv

PräsensVergangenheit
проко́лотый

Adverbial

PräsensVergangenheit
проколо́вши, проколо́в
Weitere Nachschlagewerke:dict.ccLeoBetonungenOpenRussian