Zum Hauptinhalt
Start
Wörterbuch
покори́ть

покори́ть

Verb
C1

Deutsch

erobern; unterwerfen

Eigenschaften

Aspekt

Perfektiv

Konjugationsklasse

i

Reflexiv

Nein

aspect_partner

покорять

Konjugation

Futur

SingularPlural

1. Person

покорю́покори́м

2. Person

покори́шьпокори́те

3. Person

покори́тпокоря́т

Vergangenheit

MaskulinumFemininumNeutrumPlural
покори́лпокори́лапокори́лопокори́ли

Imperativ

SingularPlural
покори́покори́те

Partizipien

Aktiv

PräsensVergangenheit
покори́вший

Passiv

PräsensVergangenheit
покорённый

Adverbial

PräsensVergangenheit
покори́вши, покори́в
Weitere Nachschlagewerke:dict.ccLeoBetonungenOpenRussian