Zum Hauptinhalt
Start
›
Wörterbuch
›
побеле́ть

побеле́ть

Verb
B2

Deutsch

weiß werden; erbleichen

Eigenschaften

Aspekt

Perfektiv

Reflexiv

Nein

aspect_partner

беле́ть

Konjugation

Futur

SingularPlural

1. Person

побеле́юпобеле́ем

2. Person

побеле́ешьпобеле́ете

3. Person

побеле́етпобеле́ют

Vergangenheit

MaskulinumFemininumNeutrumPlural
побеле́лпобеле́лапобеле́лопобеле́ли

Imperativ

SingularPlural
побеле́йпобеле́йте

Partizipien

Aktiv

PräsensVergangenheit
—побеле́вший

Passiv

PräsensVergangenheit
——

Adverbial

PräsensVergangenheit
—побеле́вши, побеле́в
Weitere Nachschlagewerke:dict.ccLeoBetonungenOpenRussian