Zum Hauptinhalt
Start
›
Wörterbuch
›
онеме́ть

онеме́ть

Verb
C1

Deutsch

verstummen; stumm werden

Eigenschaften

Aspekt

Perfektiv

Konjugationsklasse

e

Reflexiv

Nein

aspect_partner

онемевать

Konjugation

Futur

SingularPlural

1. Person

онеме́юонеме́ем

2. Person

онеме́ешьонеме́ете

3. Person

онеме́етонеме́ют

Vergangenheit

MaskulinumFemininumNeutrumPlural
онеме́лонеме́лаонеме́лоонеме́ли

Imperativ

SingularPlural
онеме́йонеме́йте

Partizipien

Aktiv

PräsensVergangenheit
—онеме́вший

Passiv

PräsensVergangenheit
——

Adverbial

PräsensVergangenheit
—онеме́вши, онеме́в
Weitere Nachschlagewerke:dict.ccLeoBetonungenOpenRussian
онеме́ть – verstummen; stumm werden