Zum Hauptinhalt
Start
Wörterbuch
облича́ть

облича́ть

Verb
C1

Deutsch

1.

entlarven; bloßstellen

2.

anprangern

Eigenschaften

Aspekt

Imperfektiv

Konjugationsklasse

e

Reflexiv

Nein

aspect_partner

обличить

Konjugation

Präsens

SingularPlural

1. Person

облича́юоблича́ем

2. Person

облича́ешьоблича́ете

3. Person

облича́етоблича́ют

Vergangenheit

MaskulinumFemininumNeutrumPlural
облича́лоблича́лаоблича́лооблича́ли

Imperativ

SingularPlural
облича́йоблича́йте

Partizipien

Aktiv

PräsensVergangenheit
облича́ющийоблича́вший

Passiv

PräsensVergangenheit
облича́емый

Adverbial

PräsensVergangenheit
облича́яоблича́вши, облича́в
Weitere Nachschlagewerke:dict.ccLeoBetonungenOpenRussian