Zum Hauptinhalt
Start
›
Wörterbuch
›
истреби́ть

истреби́ть

Verb
C1

Deutsch

ausrotten; vernichten

Eigenschaften

Aspekt

Perfektiv

Konjugationsklasse

i

Reflexiv

Nein

aspect_partner

истреблять

Konjugation

Futur

SingularPlural

1. Person

истреблю́истреби́м

2. Person

истреби́шьистреби́те

3. Person

истреби́тистребя́т

Vergangenheit

MaskulinumFemininumNeutrumPlural
истреби́листреби́лаистреби́лоистреби́ли

Imperativ

SingularPlural
истреби́истреби́те

Partizipien

Aktiv

PräsensVergangenheit
—истреби́вший

Passiv

PräsensVergangenheit
—истреблённый

Adverbial

PräsensVergangenheit
—истреби́вши, истреби́в
Weitere Nachschlagewerke:dict.ccLeoBetonungenOpenRussian
истреби́ть – ausrotten; vernichten