Zum Hauptinhalt
Start
›
Wörterbuch
›
блесну́ть

блесну́ть

Verb
C1

Deutsch

aufblitzen; glänzen

Eigenschaften

Aspekt

Perfektiv

Konjugationsklasse

e

Reflexiv

Nein

Konjugation

Futur

SingularPlural

1. Person

блесну́блеснём

2. Person

блеснёшьблеснёте

3. Person

блеснётблесну́т

Vergangenheit

MaskulinumFemininumNeutrumPlural
блесну́лблесну́лаблесну́лоблесну́ли

Imperativ

SingularPlural
блесни́блесни́те

Partizipien

Aktiv

PräsensVergangenheit
—блесну́вший

Passiv

PräsensVergangenheit
——

Adverbial

PräsensVergangenheit
—блесну́вши, блесну́в
Weitere Nachschlagewerke:dict.ccLeoBetonungenOpenRussian
блесну́ть – aufblitzen; glänzen